Är du kostmedveten så är du säkert medveten om att lax är en ovanligt nyttig fisk. Förutom höga värden av Omega 3, så innehåller den vitamin B3, B7, B12, D-vitamin samt spårämnen som selen, jod, biotin, kalium. Ser man till makronutrienterna så får man på 100 gr (110 kcal) 20 gr protein, fett 3,5 och kolhydrater 0!
Perfekt LCHF mat! Den vildfångade laxen har en kraftfull röd färg som kommer från ett naurlig färgämne - astaxantin. Detta ämne i sig innehåller intressanta hälsofördelar som att det är starkt antiinflammatoriskt, förbättrar blodflödet samt ökar energiproduktionen i mitokondrierna samt uthålligheten i musklerna!
Mycket bättre kan det inte bli!
Vad är då problemet?
Den odlade laxen! Som så ofta när efterfrågan är stor och man ser en ekonomisk potential börjar man leta efter andra alternativ för att sänka kostnaderna - så istället för att nöja sig med att fiska laxen så har man börjat odla den vilket har lett till sjuka fiskar som far illa. I dokumentären "Filet-oh-fish" kommer avslöjanden som kraftigt skiljer sig från den officiella bilden från fiskindustrin. Från officiellt håll betonar man vikten av att fisken slaktas så fort som möjligt för att inte stressa fisken. Stressad fisk leder till en sämre livsmedelsprodukt. Känns detta igen från djurproduktion i allmänhet?!
Vad man inte nämner är den enorma stress som laxen utsätts för i hela sitt liv genom att leva under mycket trånga förhållanden. Detta är inte naturligt för laxen som inte får möjlighet att vandra och leka som är en stor och viktig del av dess liv.
En annan aspekt av att leva så trångt är att sjukdomar och parasiter sprider sig mycket snabbt. Hur löser man det? Genom antibiotika, och man sprutar även ut bekämpningsmedel för att få bukt med parasiter och bakterier. Tilläggas kan att då odlingarna inte är slutna sprider sig dessa potentiellt farliga ämnen till andra vatten.
Värst av allt är dock fodret! Fodret som består av pellets ska ersätta den föda som laxen normalt konsumerar men dessa pellets innehåller bland annat fiskolja från ål från Östersjön som kan innehålla bland annat miljögifter som dioxin och kvicksilver. För att minska risken för tungmetaller och miljögifter har man provat med att byta ut fiskoljan mot soja och majsprotein samt vegetabilisk olja. Men då lax inte är ämnade att äta majs och soja blir dom sjuka av dieten och man måste tillsätta antibiotika för att hålla fiskarna någorlunda friska! Den vegetabiliska oljan som är rik på Omega-6 sänker halten av Omega-3. (Som bekant är Omega -6 inflammationspådrivande!) Fodret innehåller också astaxantin, här i en syntetisk form som ofta framställs från kol - en variant som inte är kemisk identisk med den naturliga.
Man har också konstaterat att den odlade laxen kan innehålla mellan 3-5 gånger så mycket fett som den vilda och det är i fettet som tungmetallerna lagras.
En annan mycket obehaglig kemisk ingridiens är etoxikin. Etoxikin utvecklades på 50-talet som bekämpningsmedel av det omdebatterade företaget Monsanto, då för besprutning av frukt och grönsaker. Nu används det av fiskindustrin för att hindra fett från att härskna. En norsk forskare och doktorand, Victoria Bohne, har forskat på effekterna av etoxikin på människor och funnit att giftet kan passera blod-hjärnbarriären och kan vara cancerframkallande. När hon ville offentligöra sin avhandling blev hon pressad att avgå från sin post på universitet. Hon kan därmed inte publicera sina resultat i någon vetenskaplig tidskrift.
Det mest framträdande tecknet på att fisken inte mår bra är att fiskköttet faller isär när man böjer det i otillagat tillstånd.
Man får hoppas att avslöjandena leder till förbättringar avseende hur man bemöter sjukdomar och näringsfattiga fiskar. men oavsett hur det kommer att se ut framöver med foder och besprutning så går det inte att komma ifrån att den odlade laxen lever ett onaturligt liv och är stressad av de trånga förhållandena.
Just det faktum att det är så många på ett och samma ställe gör att eventuella sjukdomar oundvikligen sprids mycket fort.
För att verkligen tillgoda göra sig laxens fina hälsofördelar, är den vildfångade laxen ett betydligt säkrare alternativ!
Källa: Pia Andrea, Näringsmedicinsk Tidskrift.
 |
| Nora Gedgaudas |
10. Tilltro till att innehållsförteckningar som anger"naturlig" och "organisk" avgör om ett livsmedel är hälsosamt.
Det är här som livsmedelsindustrin försöker sätta klorna i dig. Dom siktar in sig på slagord som dom tror kommer att sälja produkten. Termer som "naturliga" eller "ekologiska" är meningslösa om produkten i fråga är laddad med socker (naturligt eller tillsatt) eller om produkten innehåller högförädlade ingredienser och/eller tillsatser. Med detta i åtanke kan man verkligen ifrågasätta om livsmedelsmärkningen är till för att "skydda konsumenten". Lär dig läsa det finstilta på etiketten och försök förstå vad dom olika ingredienserna och tillsatserna är för något. Inställningen "lita inte på någon" rekommenderas. Ser det ut som mat som inte skulle passa någon som vandrade runt på jorden för 40 000 år sedan med höftskynke och spjut är det sannolikt inte mat för dig heller.
Från Poliquin Editorial Staff kommer denna artikel om hur vi blir feta och vad vi kan göra åt det och hur vi kan uppnå en hälsosammare livsstil. Missledande och direkt felaktig information om detta ständigt återkommande ämne är inte alls ovanligt i media. Problemet kallas ofta för "Fett-fällan"- inte minst beroende på grund av felaktiga råd och strategier som att äta en låg-fett, kalorirestriktiv diet eller att bedriva flera timmar per vecka av aeorbisk träning, något inte kommer att hjälpa. I värsta fall kan dessa dessa råd göra dom stackars människor som provar dessa råd ändå fetare! Så vad ska en motiverad person med goda avsikter göra? GNP kommentar: Även om artikeln till sin karaktär är allmänt hållen hoppas jag att inte bara vardagsmotionären utan även den mer seriöst tränade kan finna den informativ. Erfarenhetsmässigt vet jag att det även i den senare gruppen ofta finns (ganska) begränsade kostkunskaper - man har dålig eller ingen koll alls på vad man stoppar i sig. "Jag äter bra"- är ett klassiskt svar på frågan om hur kostupplägget ser ut, inte direkt mycket till information! Än mindre vet man om effekten av makronutrienterna, protein, fett och kolhydrater. Förhoppningsvis kommer bilden att klarna något genom denna artikel.
Ofta när vi pratar kost och näringsupptag så dyker ordet insulin upp. Men vad är egentligen insulin och vilken verkan har det på kroppen? Här följer en beskrivning; Insulin är ett centralt hormon som har en rad effekter på kroppen. När vi äter kommer kolhydraterna (glukos) att absorberas i blodet. För att sedan glukosen ska kunna komma in i cellen för att där omsättas till energi, energimetabolism, så finns detta hormon; insulin. På cellens yta finns det små receptorer med avsikt att släppa in näringen till cellen. Insulin, som tillverkas och utsöndras av bukspottkörteln liknas ofta vid den nyckel som kan öppna dessa dörrar (receptorer) på cellens yta för att släppa in näringen till cellen. Den lagrade formen av glukos, glykogen, kan vi ha både i musklerna och i levern. Glykogen är att betrakta som en energireserv att användas vid behov.